Gå vidare till antika bibliotetket

Föregångaren till Finska Läkaresällskapet, Medicinska Sällskapet i Åbo, grundat 1820 hade som uppgift att upprätthålla ett bibliotek. Detta brann emellertid upp vid Åbo brand 1827 då också Sällskapet upplöstes.

Chefen för medicinalverket, professor Carl Daniel von Haartman ansåg att alla läkare och framförallt landsortsläkarna behövde få tillgång till den utländska litteraturen. Detta var en av de viktigaste orsakerna till att Finska Läkaresällskapet grundades 1835, eftersom Sällskapet fick till uppgift att införskaffa litteratur och låta denna cirkulera bland läkarna. Cirkulationen av böcker och tidskrifter började redan på våren 1835. Sedan böckerna och tidskrifterna kommit tillbaka gällde det att uppbevara och sammanhålla dem som ett medicinskt bibliotek. Till en början skötte Sällskapets sekreterare allt som hade med biblioteket att göra, men 1844 inrättades en bibliotekariebefattning. Cirkulationen av böcker och tidskrifter hade sina brister, processen tog lång tid och mycket kom aldrig tillbaka. 1862 var tiden mogen för att bokcirkulationen skulle upphöra. I stället tänkte man sig att böcker fick rekvireras från biblioteket, men denna verksamhet blev obetydlig.

Efter att böckerna en tid uppbevarats i medicinalstyrelsens ämbetsrum flyttades biblioteket 1849 huvudsakligen till föreläsningssalen i Nya klinikum, där också Sällskapets sammanträden hölls. Under denna tid hade Sällskapet också tagit emot en stor mängd bokgåvor, bl.a. boksamlingar av F.J Rabbe och Elias Lönnrot. Behovet att ordna biblioteket var uppenbart och för detta ändamål anlitades 1884 en utomstående person som mot avlöning åtog sig att vara Sällskapets bibliotekarie. Efter att en ny bibliotekarie, som tillträtt 1887 ordnat och katalogiserat böckerna fyllde samlingen 17 skåp.

Under åren 1892–1899 inrymdes biblioteket i studentkårens nya bibliotekshus på Östra Henriksgatan – nuvarande Mannerheimvägen. 1899 flyttades biblioteket till de Vetenskapliga samfundens hus vid Kaserngatan 24. Också här blev utrymmesbrist så småningom ett problem. Hjälpen kom i och med överflyttningen till Ständerhuset 1931, där Sällskapet fick ett större utrymme för biblioteket och ett rymligare läserum. Vid Sällskapets 100-års jubileum bestod biblioteket av närmare 27 000 volymer.

Duodecim föreslog 1922 ett sammanförande av de medicinska biblioteken till ett gemensamt bibliotek som en del av universitetsbiblioteket. Planerna förföll, vilket de också gjorde 1951. Den medicinska fakulteten återkom till frågan om grundandet av ett medicinskt centralbibliotek i början av 1960-talet. 1965 beslöt Finska Läkaresällskapet att deponera sitt bibliotek i det Medicinska centralbiblioteket. Då bestod Sällskapets bok- och tidskriftssamling av ca 850 hyllmeter eller ca 13 500 volymer. Den äldre litteraturen förvarades i ett låst utrymme på Helsingfors universitetscentralsjukhus i väntan på någon lämplig lösning.

Frågan om placeringen av Sällskapets äldre litteratur fick sin lösning i och med att Sällskapet 1998 flyttade in i Villa Aikala i Mejlans. Det antika biblioteket består idag av ca 1600 volymer av vilka den äldsta är från 1578. Den bibliotekskommitté som tillträdde år 2001 och bestod av Olof Lindfors, Ulf Göran Ahlfors, Ralph Gräsbeck och Eric Ivar Wallgren har ordnat och dokumenterat böckerna. Dessa, dvs. titelsidan, finns nu att beskåda i digital form på www.fls.fi/sallskapet/biblioteket och i verkligheten i biblioteket i Villa Aikala – bakom låsta glasdörrar som öppnas på begäran. Samma bibliotekskommitté ha också beskrivit böckerna i en utförlig artikel som ingår i Finska Läkaresällskapets 175-års historik.

Det antika biblioteket har dels medicinskt, dels kulturhistoriskt värde och ökar förståelsen för utvecklingen inom medicinens område. Samlingen visar också hur språkbruket utvecklats. Böckerna var ännu in på 1700-talet ofta skrivna på latin. Sedan blev tyska allt vanligare liksom också franska, medan engelska var synnerligen ovanligt. Citat från böcker på andra språk är i allmänhet inte översatta. Läsaren förväntades förstå bl.a. grekiska.

Källor:

Ali Krogius: Finska Läkaresällskapets historia 1835–1935
Nils Oker-Blom: Finska Läkaresällskapet 150 år 1835-1985
Johan Edgren: Finska Läkaresällskapet 175 år 1835-2010

ÖVRIG LITTERATUR I BIBLIOTEKET

I biblioteket i Villan finns förutom det historiska antika samlingen också diverse annan äldre litteratur som har donerats under årens lopp. 2020 erhölls t.ex. ca 300 medicinska avhandlingar från framförallt 1800-talet.

I biblioteket finns vidare Finska Läkaresällskapets Handlingar i komplett utgåva jämte historiker och matriklar. Diverse medicinsk litteratur från 1900-talet och både äldre och nya böcker skrivna av och om läkare finns också på hyllorna.

The Library

One of the main reasons for the foundation of Finska Läkaresällskapet (The Medical Society of Finland) in 1835 was to ensure that all the physicians in the country had access to the international literature. This was done by acquiring books, which then were circulated among the physicians. Although cumbersome, this system continued for almost 30 years. When returned, the books were kept as a library, which slowly grew considerably. When a medical central library was founded in Helsinki in 1965, Finska Läkaresällskapet decided to deposit the entire literature there. The ancient literature, the oldest book printed in 1578, was kept in a locked place awaiting some better solution.

The solution turned out to be the library in Villa Aikala into which house Finska Läkaresällskapet moved in 1998. The ancient library is now arranged in alphabetical order in the library of Villa Aikala and the title pages are also found  on the website www.fls.fi/sallskapet/biblioteket.

The library in Villa Aikala also includes some old literature received recently, a complete edition of Finska Läkaresällskapets Handlingar in addition to some newer literature.

Bibliotekskommittén: Marianne Gripenberg-Gahmberg och Gerd Haglund.