Finska Läkaresällskapet 175 år

Historia

Finska Läkaresällskapet stiftades den 11 oktober 1835. Det räknas som det tredje äldsta lärda samfundet i Finland (efter Societas pro Fauna et Flora Fennica 1821 och Finska Litteratursällskapet 1831). Initiativet till grundandet togs av professorn i kirurgi och barnförlossningskonst, generaldirektören för medicinalöverstyrelsen Carl Daniel von Haartman, som även valdes till Sällskapets första ordförande.

Sällskapets syfte är att utveckla den medicinska vetenskapen och hälso- och sjukvården, att främja läkarnas fortbildning, att understöda svenskspråkig och internationell publikationsverksamhet samt att upprätthålla nationellt och internationellt samarbete på medicinens område.

Långt in på 1900-talet hörde praktiskt taget alla läkare i landet till Sällskapet, som även verkade som läkarnas fackliga organisation och remissorgan för statsmakten i medicinska och sanitära angelägenheter. I språkstridens hetta gick de finsksinnade och -språkiga läkarna slutligen nästan mangrant över till sällskapet Duodecim, ursprungligen grundat av medicine kandidater som ivrade för utvecklandet av en finskspråkig medicinsk terminologi. Finska Läkaresällskapet drog till sist konsekvenserna av denna utveckling och blev enspråkigt svenskt. Föreningen saknar för övrigt finskspråkigt namn. Sällskapet är alltså i praktiken de finlandssvenska och tvåspråkiga läkarnas vetenskapliga förening. Tillsammans med Finlands Läkarförbund (grundat 1910) och Duodecim anordnar Finska Läkaresällskapet de årligen återkommande Läkardagarna.

De första hundra åren av Sällskapets historia sammanfaller i stort sett med Finlands medicinska historia. Sällskapet har bland sina ledamöter räknat flera i Finlands historia kända namn såsom Kalevalas skapare, provinsialläkaren i Kajana, Elias Lönnrot. Lönnrot som också i sin medicinska verksamhet var mycket intresserad av folklig läkekonst och folklivsforskning disputerade 1832 på ämnet ”Om finnarnes magiska medicin”, vilket arbete i utvidgad form tio år senare publicerades i Finska Läkaresällskapets Handlingar. Han blev hedersledamot av Sällskapet år 1882. Vår första kvinnliga läkare Rosina Heikel blev ledamot 1884. Bland kända vetenskapsmän kan nämnas Robert Tigerstedt som upptäckte reninet 1898 och Erik Adolf von Willebrand som 1926 beskrev den åländska blödarsjukan, varigenom von Willebrand blivit det finländska läkarnamn, som oftast syns i vår tids medicinska litteratur. Sällskapets ledamot Ragnar Granit erhöll 1967 nobelpriset för sina synfysiologiska upptäckter. Också i dag finner man flera betydande forskare bland Sällskapets ca 1 000 ledamöter.

Sällskapets styrelse kallar till ledamöter personer, som antas vilja verka för Sällskapets syften. Vanligen inträder man i Sällskapet redan som medicine kandidat. Ansökan om medlemskap riktas till styrelsen på för ändamålet avsedd blankett och inlämnas till kansliet.

Sällskapet samlas till möten under terminerna, vanligtvis en gång i månaden på torsdagar och försiggår oftast i Annexet på Johannesbergsvägen. Den som besöker mötena håller sig väl underrättad om utvecklingen utanför den egna specialiteten. De efterföljande supéerna fyller en viktig social funktion i det att läkargenerationerna lär känna varandra, erfarenheter utbyts och vetenskapliga kontakter skapas.

Sällskapet har betydande fonder, som understöder vetenskaplig forskning med pris och stipendier. Ansökningstiden för forskningsunderstöd utgår den 15 september. Pris- och stipendienämndens förslag presenteras på Sällskapets första novembermöte, och medlen utdelas i samband med årsmötet i slutet av januari. De allmänna fonderna stöder huvudsakligen ledamöters medicinska forskning. Linda Gadds stipendium ges för odontologisk och därmed relaterad forskning. Vid utdelningen följs givetvis fondernas reglementen; t.ex. vid fördelning av understöd för internmedicinsk forskning är svenskspråkiga sökande i mest gynnad ställning (Helena Lundqvists fond), medan kirurgisk forskning på försöksdjur ej kan understödas med medel ur Gunnel Frisks fond. Sällskapet har förvaltat sina fonder väl och med stor pietet följt donatorernas vilja.

Finska Läkaresällskapet och dess medlemmar har genom tiderna upprätthållit intima förbindelser med Sverige och de övriga nordiska länderna liksom med ledande medicinska centra och forskare överallt i världen. Särskilt efter andra världskriget har förbindelserna med det övriga Europa och USA varit livliga och många av Sällskapets ledamöter har utfört värdefullt medicinskt forskningsarbete vid europeiska och amerikanska universitet.

Sällskapets kansli

Sällskapets kansli finns på Johannesbergsvägen 8 i Helsingfors, öppethållningstid 12–15. Kansliet sköter Sällskapets löpande angelägenheter, besvarar frågor, mottar stipendieansökningar och anmälningar till exkursioner, hyr ut forskarrummen och andra utrymmen, tillhandahåller ansökningsblanketter, stipendiefondernas reglementen, Sällskapets stadgar med mera.

Finska Läkaresällskapet köpte år 1997 Villa Aikala i Mejlans, Johannesbergsvägen 8. Villan inrymmer Sällskapets kansli, bibliotek och fyra forskarrum. På tomten som är omkring 0,8 ha, har uppförts ett annex, som består av en större föreläsningssal samt en aula, byggnaden är ritad av arkitekt Fred Wegelius. I samma byggnad finns också Medicinarklubben Thorax klubblokal. Annexet invigdes i april 2000 och har blivit en mycket populär lokal för möten, fester, doktorsmiddagar och andra begivenheter. I den stora trädgården finns en särskild avdelning för medicinalväxter.

Tidskriften Finska Läkaresällskapets Handlingar har publicerats sedan 1841. Handlingarna utkommer numera med två nummer per år, oftast temanummer, men även originalartiklar, föredrag, minnesteckningar, årsberättelser och aktuell information ingår. Sällskapet har en ansenlig samling böcker och tidskrifter, av vilka flera är unika. Banbrytande arbeten som publicerats i Handlingarna är bl.a. Erik von Willebrands beskrivning från 1926 av den blödarsjuka som bär hans namn och Jarl Forssells artikel från 1947 om polycytemi vid hypernefrom. Uppskattade nummer har under senaste år handlat bl.a. om Svenska språket i medicinen (2/1990), Handlingarnas 150-årshistorik (1/1991), Medicinsk genetik (4/1991), IV medicinska klinikens historia (2/2000) och Canersjukdomar 2/2007.



Postadress PB 82, 00251 Helsingfors - Besöksadress Johannesbergsvägen 8
Telefon (09) 4776 8090 - Fax (09) 436 2055 - E-post kansliet(at)fls.fi